Satsdelar

1. Predikat

1.1. Funktion

1.1.1. Berättar vad som händer i satsen

1.1.2. Predikatet är alltid ett verb i någon form.

1.1.2.1. Verbet kan bestå av ett eller två ord beroende på böjningsform.

1.1.2.1.1. Springer (presens)

1.1.2.1.2. Har sprungit (perfekt)

1.1.2.1.3. Ska springa (futurum)

1.2. Fråga

1.2.1. Vad är det som händer? Det är nå'n som....

1.3. Exempel

1.3.1. Åke går till jobbet

1.3.1.1. Predikatet är "går". Det är det som händer. Nå'n går.

1.4. Förkortning

1.4.1. P

2. Direkt objekt

2.1. Funktion

2.1.1. Det direkta objektet berättar vad som blir utsatt för en handling. Det är oftast en sak (substantiv) som är ett direkt objekt.

2.2. Fråga

2.2.1. Vad + P + S?

2.3. Exempel

2.3.1. Åke bakar bullar.

2.3.1.1. "Bullar" är direkt objekt, eftersom det är vad Åke (S) bakar (P).

2.4. Förkortning

2.4.1. d.o.

3. Indirekt objekt

3.1. Funktion

3.1.1. Det indirekta objektet berättar till/åt/för vem subjektet gör något. Den som får nytta eller tar skada av en handling. Det är oftast en person (substantiv, pronomen) som är dativobjekt.

3.2. Fråga

3.2.1. Till/Åt/För vem + P + S?

3.3. Exempel

3.3.1. Åke ger Gunilla en bulle.

3.3.1.1. Det är "Gunilla" som är det indirekta objektet, eftersom hon får nytta av handlingen.

3.4. Förkortning

3.4.1. i.o.

4. Tidsadverbial

4.1. Funktion

4.1.1. Tidsadverbialet förklarar när eller hur ofta något händer. Det har att göra med tid.

4.1.2. Det finns fler sorters adverbial än de tre vi lär oss. En lista finns här:

4.2. Fråga

4.2.1. När/Hur ofta + P + S?

4.3. Exempel

4.3.1. Snart blir Åke arg.

4.3.1.1. "Snart" är tidsadverbial, eftersom det berättar när Åke kommer att bli arg.

4.4. Förkortning

4.4.1. tal

5. Subjekt

5.1. Funktion

5.1.1. Berättar vem som gör något i satsen

5.1.2. Subjektet kan bestå av ett eller flera ord, men huvudordet är ett substantiv eller pronomen.

5.1.2.1. Subjektet kan bestå av ett huvudord (egentligt subjekt) och ord som beskriver huvudordet (attribut).

5.2. Fråga

5.2.1. Vem + P?

5.3. Exempel

5.3.1. Åke går till jobbet.

5.3.1.1. Subjektet är "Åke". Eftersom det är han som går.

5.4. Förkortning

5.4.1. S

6. Rumsadverbial

6.1. Funktion

6.1.1. Rumsadverbialet berättar var, vart eller varifrån något händer. Det har att göra med en plats eller en riktning..

6.1.2. Det finns fler sorters adverbial än de tre vi lär oss. En lista finns här:

6.2. Fråga

6.2.1. Var/vart/varifrån + P + S?

6.3. Exempel

6.3.1. Åke går hemåt.

6.3.1.1. Här är "hemåt" rumsadverbial. Det berättar i vart Åke går.

6.4. Förkortning

6.4.1. ral

7. Sättsadverbial

7.1. Funktion

7.1.1. Sättsadverbialet beskriver hur eller på vilket sätt man gör något.

7.1.2. Det finns fler sorters adverbial än de tre vi lär oss. En lista finns här:

7.2. Fråga

7.2.1. Hur/på vilket sätt + P + S?

7.3. Exempel

7.3.1. Försiktigt smög Åke uppför trappan.

7.3.1.1. Här är "Försiktigt" sättsadverbial, eftersom det beskriver hur han smög.

7.4. Förkortning

7.4.1. sal

8. Predikativ

8.1. Funktion

8.1.1. Predikativ behövs för att en fullständig sats ska bli meningsfull om predikatet är något av verben: vara, bli, heta, kallas, verka eller kännas.

8.1.1.1. I riktiga satser är det böjningar av predikaten vara, bli, heta eller kallas du ska leta efter för att hitta predikatsfyllnaden.

8.1.1.1.1. vara

8.1.1.1.2. bli

8.1.1.1.3. heta

8.1.1.1.4. kallas

8.1.1.2. Det eller de ord som normalt borde vara ackusativobjekt "förvandlas" till predikatsfyllnad om predikatet är någon form av vara, bli, heta eller kallas.

8.2. Fråga

8.2.1. Är predikatet ett "plingpredikat"?

8.2.1.1. I sådana fall "förandlas" ackusativobjektet till predikatsfyllnad.

8.2.1.2. "Plingpredikat" är de predikat som behöver en predikatsfyllnad för att bli meningsfulla: vara, bli, heta eller kallas, eller böjningar av dessa verb.

8.2.1.2.1. vara

8.2.1.2.2. bli

8.2.1.2.3. heta

8.2.1.2.4. kallas

8.3. Exempel

8.3.1. Åke kallas Blixten av sina arbetskamrater.

8.3.1.1. Normalt borde "Blixten" vara ett d.o. (Vad kallas Åke?), men eftersom "kallas" är ett "plingpredikat" blir det i stället ett predikativ. "Blixten" är alltså predikativ.

8.4. Förkortning

8.4.1. pv

9. Agent

9.1. Funktion

9.1.1. Agenten är den som utför handlingen i en passiv sats.

9.1.1.1. I en passiv sats är subjektet passivt.

9.1.1.2. När predikatet slutar på ett "s" är det vanligt att satsen är passiv.

9.1.1.3. När ordet "av" finns med, är det troligt att satsen är passiv.

9.2. Fråga

9.2.1. Är subjektet passivt?

9.2.2. Om subjektet är passivt: Vem utför handlingen?

9.3. Exempel

9.3.1. Åke klipptes av frisören

9.3.1.1. Här är predikatet "klipptes" och subjektet "Åke". Åke klipper inte sig själv. Därför är subjektet passivt och satsen passiv. "Frisören" är agenten, eftersom hen utför handlingen (klipper).

9.3.1.2. Ledtrådar att det finns en agent i denna sats: 1) Predikatet slutar på "s". 2) Ordet "av" finns med 3) Åke klipper inte sig själv (är passiv).

9.4. Förkortning

9.4.1. ag.

10. Attribut

10.1. Funktion

10.1.1. Beskriver ett substantiv eller pronomen i en annan satsdel. Är ofta adjektiv.

10.1.2. Det finns massor av olika attribut. För dig som vill veta mer, finns en länk här:

10.2. Fråga

10.2.1. Finns det satsdelar i satsen som består av flera ord? Beskriver något eller några av orden ett substantiv eller pronomen i satsdelen?

10.3. Exempel

10.3.1. Den gamle mannen haltade kraftigt.

10.3.1.1. Subjektet är "Den gamle mannen", eftersom det är han som haltade. Subjektet består av tre ord. "Gamle" beskriver "mannen" och är därför ett attribut.

10.4. Förkortning

10.4.1. attr.

11. Vad är satsdelar?

11.1. Satsdelar är de delar som har en funktion som behövs för att bygga en meningsfull sats.

11.1.1. För att vi ska tycka att något har en mening, vill vi oftast veta vad som händer (predikat) och vem som gör det som händer (subjekt). Vi kanske också vill veta när det händer (tidsadverbial) och var det händer (rumsadverbial).

11.2. Samma ord kan fungera som olika satsdelar beroende på vilket ställe det står i satsen.

11.3. En satsdel kan bestå av ett eller flera ord.

12. Vad är en sats?

12.1. En sats är ord med olika funktion, som sätts ihop på ett sätt som gör det möjligt att förstå vad någon menar eller vill säga.

12.2. En "fullständig sats" måste innehålla minst ett subjekt och ett predikat.

12.3. En mening kan bestå av en eller flera fullständiga eller ofullständiga satser. En mening börjar med stor bokstav och avslutas med stort skiljetecken.

12.3.1. Stora skiljetecken: punkt, frågetecken och utropstecken.

12.4. Huvudsats och bisats

12.4.1. Huvudsats

12.4.1.1. En huvudsats är en fullständig sats, som kan fungera självständigt.

12.4.2. Bisats

12.4.2.1. En bisats är en fullständig sats, som är en förklaring eller utveckling av en huvudsats. Den klarar sig inte självständigt som en egen mening, utan blir svår att förstå.

12.4.3. Exempel

12.4.3.1. Agnes och Ivar hyrde en varsin cykel, när de kommit fram till Skagen.

12.4.3.1.1. Huvudsats

12.4.3.1.2. Bisats

12.4.4. BIFFF-regeln

12.4.4.1. Används för att avgöra om en sats är en huvudsats eller bisats.

12.4.4.2. I en Bisats kommer "Inte" Före Första Finita verbet. Annars är det en huvudsats. Finit verb är ett verb som böjts i t.ex. tempus.

12.4.4.3. Exempel

12.4.4.3.1. Agnes och Ivar hyrde en varsin cykel, när de kommit fram till Skagen.